Karensavdrag i stället för karensdag

Regeringen föreslår i en proposition att bestämmelserna om en karensdag ska ersättas av ett karensavdrag i sjukförsäkringen.

Dagens regler om en karensdag innebära att arbetstagare med koncentrerad arbetstid får ett relativt högt avdrag om karensdagen inträffar under en dag med ett långt arbetspass. Vidare innebär bestämmelserna att arbetstagaren kan undvika avdrag motsvarande en hel dagsinkomst (karensdag) om han eller hon sjukanmäler sig sent på dagen.

För att uppnå en mer rättvis karens föreslår regeringen att karensdagen ersätts av ett karensavdrag.

Karensavdrag

Genom att ersätta bestämmelsen om karensdag med en bestämmelse om ett karensavdrag kommer sjuklön att kunna lämnas för samtliga dagar i sjuklöneperioden. Karensavdrag för sjuklön ska motsvara ett avdrag på 20 procent av den sjuklön som arbetstagaren beräknas få under en genomsnittlig vecka.

Genomsnittlig veckoersättning

För att kunna beräkna en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön behöver arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per kalendervecka kunna räknas fram. Den i anställningsavtalet överenskomna tjänstgöringsgraden, eller det som i övrigt har avtalats gällande tjänstgöringsgrad, bör kunna användas till ledning för en sådan beräkning.

Kalendervecka

Med en vecka avses en kalendervecka, det vill säga en tidsperiod om sju dagar måndag till söndag. En kalendervecka är vald utifrån tanken om att karensavdraget ska vara andelsmässigt densamma för alla försäkrade oavsett antal arbetade timmar per vecka och oavsett hur dessa timmar är förlagda över veckans sju dagar.

För det stora flertalet försäkrade kommer avdraget storleksmässigt i pengar motsvara det nuvarande avdraget som sker i form av en karensdag.

Den närmare beräkningen av karensavdragets storlek ska få bestämmas genom kollektivavtal.

Ikraftträdande

De nya reglerna om karensavdrag ska träda i kraft den 1 januari 2019 och avse nya sjuklöneperioder som inleds från och med den dagen.

Regeringens proposition 2017/18:96