
Korttidsarbete under 2021
Över 90 000 företag ansökte om stöd för korttidsarbete under 2020. För de företag som har ekonomiska svårigheter förlängs möjligheten till ersättning under 2021, men med lite andra villkor.
Företagen får fortsatt möjlighet att söka stöd för korttidsarbete under 2021, fram till den 30 juni 2021. Det finns ingen karenstid under perioden 1 december 2020 till 30 juni, varför alla företag som uppfyller villkoren kan söka. Det gäller även de företag som inte valde att förlänga stödet under 2020 eller inte har sökt alls. Företag som har använt stödet tidigare kan gå in i systemet från 1 december. Nivåerna för korttidsarbete är fortsatt 20,40 eller 60 procent i arbetstidsminskning med en utökad möjlighet under perioden januari till mars. Under januari till mars har företagen en möjlighet korttidspermittera på 80 procent med en lönenedsättning på 12 procent.
Nya avtal krävs
Den tillfälliga lag som reglerar korttidsarbete under 2021 kommer inte att träda ikraft innan 15 februari, men med möjligheten att söka stöd retroaktivt. För att kunna korttidspermittera krävs fortfarande kollektivavtal eller avtal med 70 procent av de anställda. Det går inte att använda samma avtal som för korttidsarbete enligt det regelverk som gällde 2020 utan avtalen måste förnyas. Eftersom lagen inte har trätt i kraft går det inte att med säkerhet veta hur regelverket kommer att se ut. Detta måste företagen förhålla sig till. För även om stödet kommer att gå att söka retroaktivt ska schemaläggning och löneutbetalningar hanteras innan ansökan kan bli godkänd, eller ens skickas in.
Avtalsperioder blir viktiga
Nytt är att företaget måste ha varje avtalsperiod reglerad i avtalet. Ett företag kan fortfarande ha olika stödnivåer inom företaget för olika grupper om det finns reglerat i avtal. Under 2020 var det möjligt att ha olika permitteringsnivåer av arbetstidsminskning under en och samma avtalsperiod på individnivå. Ändrar man nu nivån för korttidsarbete för en och samma anställd från exempelvis 20 procent till 60 procent så blir det ny avtalsperiod. Det innebär att om ett företag vill variera nivå på omfattningen av korttidsarbetet så måste det i avtalet tydligt framgå vilken nivå av arbetstidsminskning som tillämpas under vilken period. Det går fortfarande att förlägga arbetstiden fritt under hela avtalsperioden så länge den sammanlagda nivån för korttidsarbete blir enligt avtalet.
Exempel: Företaget har ett avtal om korttidsarbete på 20 procent under februari. Det innebär att den anställde på detta företag arbetar 80 procent vilket medför 32 timmar istället för ordinarie 40 timmar i veckan. Hur mycket den anställde arbetar per dag eller vilka dagar påverkar inte stödnivån, så länge den totala arbetstiden uppgår till motsvarande 80 procent under avtalsperioden, det vill säga februari månad. Om företaget fortsätter med samma villkor under mars ändras inte förutsättningarna, utan februari och mars kan hanteras som samma avtalsperiod.
Om företaget istället märker att de behöver använda sig av eller planerar att använda sig av en högre stödnivå i mars så ändras förutsättningarna. Då blir det en ny avtalsperiod som ska vara reglerad i avtal. Företaget inför korttidsarbete om 80 procent under mars. Det innebär att den anställdes arbetstid istället blir 8 timmar i veckan, som också kan fördelas fritt under arbetsveckan, så länge den totala arbetstiden under mars månad blir motsvarande 20 procent av ordinarie arbetstid. Företaget har nu olika förutsättningar i februari och mars, vilka blir olika avtalsperioder.
Dessutom krävs även ett nytt avtal om korttidsarbetet fortsätter efter mars eftersom stödnivån från staten förändras. Under december 2020 till mars 2021 kommer staten fortsatt stå för 75 procent, för att sedan minska subventioneringsgraden till 50 procent i april, maj och juni.
Ansökan
Ansökningsprocessen kommer även fortsättningsvis att hanteras av Tillväxtverket. Dock kommer systemstödsförändringar som krävs för att hantera ansökningarna göra att Tillväxtverkets utbetalningar till företagen dröjer. Efter att lagen träder i kraft den 15 februari uppskattar Tillväxtverket att det kan ta ytterligare upp till mellan fem och åtta veckor innan de kan ta emot ansökningar. Detta medför att ansökan om stöd kommer att kunna göras som tidigast i slutet av mars och att ansökan inte ska göras förrän Tillväxtverket har öppnat ansökningstjänsten
Det är inte heller givet att företaget får fortsatt stöd även om ansökan beviljades under föregående år. Regelverket för att bli beviljad stöd har förtydligats gällande företagens vinstutdelningar. Dessutom har det införts ett krav på yttrande från revisor i samband med ansökan om lönesumman överstiger 400 000 kronor i jämförelsemånaden (motsvarande totala lönesumman på arbetsgivardeklarationen). För att täcka den merkostnad som kravet på revisorsintyg medför så finns möjlighet till ersättning på upp till 10 000 kronor.
Avstämning
Vid korttidsarbete under 2020 skedde en snabb hantering vid ansökan om korttidsarbete och sedan gjordes en mer omfattande granskning vid avstämningarna. En skillnad i kommande ansökningsprocess är att det kommer att krävas mer underlag vid ansökan, som exempelvis ovan nämnt revisorsintyg, och att det endast kommer att göras en slutavstämning. Den slutavstämningen kommer att ske efter att stödperioden har avslutats och lagen upphör att gälla, det vill säga efter den 30 juni 2021.
Julgåvor – vad gäller i år?
Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det …
Undvik kvarskatt nästa år
Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den …
Höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och …
Semesterledighet vid hel sjukskrivning – är det möjligt?
Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som …
Fick du slutskattebeskedet i augusti?
Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär …
Höjt prisbasbelopp – så påverkas du!
Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt …
Höstaktuellt om semester
Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare …
Räkenskapsår behöver inte alltid betyda kalenderår
Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar …
Fick du slutskattebeskedet i juni…
…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas …
Höjd ränta på skattekontot- igen
För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat …